Anders Bondensson

Anders Bondensson

Varför en blogg?

För att det är kul att tycka.

Flytande definitioner för diskriminiering

PolitikPosted by Anders Bondensson Fri, February 20, 2009 17:47:35

Vad menar man egentligen med könsdiskriminering? Den frågan tycks ha två helt olika svar, beroende på situation, eller snarare, på vilket kön som diskrimineras.

Situation #1

Centrum för Rättvisa har på ett tydligt sätt uppmärksammat könsdiskriminering vid våra högskolor och universitet, där olika lärosäten tillämpat vad de kallar "positiv särbehandling vid lika meriter". De har alltså valt individer av det underrepresenterade könet vid en specifik utbildning när individerna haft samma betyg, och mera detaljer står att finna i följande rapport:

Högskolorna har, när de blivit stämda, genomgående fällts för könsdiskriminerng och tvingats betala skadestånd till de drabbade, och Högsta Domstolen slog i en dom fast följande:

"Rätten till likställdhet inför lagen och skydd mot diskriminering är grundläggande mänskliga rättigheter”

Att utbildningen och kanske även samhället skulle må bra av en mera jämn könsfördelning saknar betydelse i sammanhanget. Inte heller spelar det någon roll att det föreligger strukturer i samhället som gynnar det ena könet. Det enda som spelar någon roll är vilka meriter de ensklida individerna har.

Det finns en välgörande tydlighet över denna rapport, över HDs dom och äver hela processen. Vi tycks här få tydliga direktiv om vad som är diskriminering och vad som inte är diskriminering. Det ÄR diskriminering att anta en man, bara för att han är man, om det finns en kvinna med samma meriter. Det är INTE diskriminering att 95% av eleverna vid veterinärsprogrammet är kvinnor. Alltså: Kvotering = diskriminering.

Situation #2

Flera riksdagspolitiker, och några partier, anser att vi ska införa lagstadgad könskvotering till styrelseposter i svenska företag. Det finns också gott om lobbyister i samhället som arbetar för detta. Idag skriver t.ex. Anna Bråkenhielm i SvD Näringsliv om hur hon och några andra likasinnade tagit fram en lista på 459 kvinnliga kandidater till styrelseposter. Listan utgörs av kvinnor som är VD eller sitter i ledningsgrupper, och vissa sitter redan i en styrelse. Hon motiverar listan på följande sätt:

"Vi har skickat ut den till nomineringskommittén i samtliga börsbolag. Det slår hål på deras ständiga argument att de gärna vill ha kvinnor i styrelsen, bara de hittade några som är tillräckligt kompetenta."

Här anser man alltså att det är diskriminering att kvinnor bara sitter på 18% av styrelseposterna, trots att det finns 459 kvinnor i Sverige som har tillräckliga meriter för att sitta i en styrelse. Att det finns män, kanske tiotusentals män, som har lika eller bättre meriter spelar ingen roll. Det enda man bryr sig om är en jämn könsfördelning. Alltså: Ej kvotering = diskriminering.

Man kan också lägga märke till vilka data media väljer att publicera i dessa två situationer. När det gäller antagning till högskolan får vi alltid bara veta hur många som drabbats av positiv särbehandling, och att det är väldigt många fler kvinnor än män som drabbats. Hur könsfördelningen ser ut på de program som försökt tillämpa positiv särbehandling vid lika meriter får vi aldrig veta, och vi hittar definitivt inga lobbyister som tar fram listor på möjliga manliga kandidater till utbildningar med kvinnlig överrepresentation. Begreppet "tillräckligt kompetenta" förekommer inte.

När det gäller styret av företagen räknar man istället från andra hållet. Vi matas dagligen med uppgifter om könsfördelningen i våra styrelser, och nu dessutom med siffror som säger oss hur många kvinnor som har tillräcklig kompetens för att kunna sköta jobbet. Vem som har de bästa meriterna är nu plötsligt ointressant.

För att skapa lite jämvikt i debatten om könsdiskriminering efterlyser jag lite data, och om någon kan hjälpa mig vore jag tacksam.

För det första undrar jag vilka meriter som nuvarande styrelseledamöter har, fördelat på kön. Jag skulle vilja veta i genomsnitt hur många år man arbetet som VD och i ledande befattning för gruppen manliga respektive kvinliga styrelseledamöter.

För det andra skulle jag vilja veta hur många män som skulle kommit med på Anna Bråkenhielms lista om hon inte hade brytt sig om vilket kön kandidaterna har, utan bara sökt efter potentiella styrelseledamöter.

Med hjälp av dessa data skulle det vara möjligt att uppskatta om det är män eller kvinnor som drabbas av eventuell positiv särbehandling vid antagning till en styrelsepost. Visar det sig att kvinliga styrelseledamöter generellt sett behöver längre tid i näringslivet för att komma på fråga för en styrelseposition finns det ju skäl att anta att det är kvinnor som drabbas, och omvänt om det visar sig att männen behöver längre tid.

På samma sätt kan vi dra slutsatser av könsfördelningen i listan av Bråkenhielmska kandidater. Om det visar sig att den blandade listan innehåller signifikant större andel kvinnor än 18% kan det finns skäl att anta att det är kvinnor som drabbas av positiv särbehandling, och omvänt om andelen kvinnor skulle visa sig vara signifikant lägre än 18%.

Så vitt jag vet finns det inga sådana data, men är det kanske någon som vågar sig på en gissning?

  • Comments(0)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.