Anders Bondensson

Anders Bondensson

Varför en blogg?

För att det är kul att tycka.

Konsten skapar inga relevanta diskussioner

PolitikPosted by Anders Bondensson Thu, February 12, 2009 15:31:40

Efter att eleven på konstfack Anna Odell bluffat sig till vårdresurser som en del av ett skolarbete, har det uppstått en livlig debatt om detta är ett acceptabelt utnyttjande av vårdens resurser. Bland dem som försvarar eleven hittar man, naturligtvis, andra "konstnärer" i provokationsklassen. T.ex. har både Johanna Rytell och Pål Holländer, den senare känd från dokusåpan Robinson, på Newsmill uttalat sitt stöd för elevens handlande.

Deras försvar av eleven kokar ner till att dylika provokationer är viktiga, att de skapar en debatt kring angelägna ämnen, och att den diskussion som uppstått efter den senaste bluffen i sig är ett bevis för hur viktiga dessa provokationer är.

Problemet är dock att de har fullständigt fel. Det har inte uppstått några som helst angelägna diskussioner, vare sig den här gången eller tidigare när firma Rytell och Holländer saboterat andras uppträdanden eller köpt baltiska prostituerade. Den enda debatt som uppstått och uppstår är den som handlar om konstnären själv, och det eventuellt rättfärdiga i deras handlande.

Några diskussioner om svensk psyksjukvård har vi alltså inte fått, och lär inte få heller, utan diskussionen handlar i vanlig ordning om konstnären själv, i det här fallet Anna Odell. Det är en diskussion som näppeligen kan kallas för angelägen för någon annan än konstnären, som genom en enkel provokation får en massa uppmärksamhet.

Den f.d. deltagaren i Expedition Robinson, Pål Holländer, är komiskt nog den som mest slår knut på sig själv i sina bedyranden att provokatörernas konst på intet sätt syftar till att själva få uppmärksamhet. Ursäkta, men Pål får nog leva med att vi hyser vissa tvivel på att någon som ställer upp i en dokusåpa inte är intresserad av just uppmärksamhet.

Rytell å sin sida underminerar sin argumentation på ett annat, nästan lika underhållande, sätt, nämligen genom att ta tillbaka åsikter hon tidigare framför. "Jag skojade bara", heter det nu. Visst, så är det säkert, och du skojar säkert även med oss nu när du säger att det är något annat än uppmärksamhet, och i dess förlängning makt och rikedom, du är intresserad av.

Alltså. Den här sortens konst, som mest av allt liknar en slags billighetsvariant av den journalistik som skapades av Günter Walraff, kan endast motiveras av resultatet. Om detta skolarbete kan skapa en debatt som förbättrar svensk sjukvård, kan det möjligen vara acceptabelt, men med tanke på de magra resultat som andra provokatörer tidigare uppnått förefaller det mindre troligt. Det enda bestående resultatet blir att Anna Odell gjort sig ett namn, till kostnaden av vårdresurser och kränkta människor.

  • Comments(1)//anders.bondensson.se/#post18